Igår kväll.
Hög klar luft efter åskovädret.
Ett magiskt, varmt kvällsljus, regnvått gräs och får i hagen.
Storebror jagas förtjust av lekfulla tackor.
Lillebror tittar storögt på från pappas trygga famn.
Själv går jag runt med fuktiga sandalfötter
och leker med kameran.
Njuter av att bo såhär, nära naturen.
Tacksam över att kunna ge mina barn åtminstone en bråkdel
av liknande minnen från min egen barndom.
Som hur det känns när en fuktig fårnos letar sig in i ditt halsveck.
Hur daggvåt ull luktar och hur det låter när en vilsekommen liten trasselsudd
förtvivlat kallar på sin mamma.
Hur det ser ut när ett nyfött lamm, fortfarande täckt i fosterhinnor,
reser sig på ostadiga ben.
Allt det där vackra, som för mig var lika naturligt som livet självt.
Vad vill du ge dina barn för minnen?