1.2.13

Hello and goodbye


Var börjar man när man ska sluta?
 
Kanske först med att tacka er fina som fortfarande
tittar in här då och då, trots min långa frånvaro.
 
Kanske sen med äventyret - fem underbara veckor i Thailand och Kambodja,
där varje andetag var ren glädje och där vår lilla familj upplevde saker
och träffade människor som kommer finnas
 i våra minnen och hjärtan för resten av livet.
 
Och kanske fortsätta med att ta farväl och säga att tiden och orken
 inte riktigt räcker till för att göra det här roliga - bloggandet.
Kanske, någon annan gång framöver.
Kanske här, kanske i någon annan skepnad.
 
Men tills dess - om det är någon som vill följa med mig så finns
 jag på min fotosida på FB (där finns förövrigt en hel del bilder från resan),
 ses vi där blir jag så glad, så glad.
 
Tack för mig. Och kram.
 
 



8 kommentarer:

  1. Neeeej, ååh jag kommer att sakna dina inlägg! Men jag förstår dig, det finns viktigare saker i livet än en blogg, har själv tänkt och funderat över bloggens vara eller icke vara många gånger...

    Önskar dig all lycka framöver!

    Stööörsta kraaaamen till dig från mig:)

    /aka

    SvaraRadera
  2. Åh nej, jag som blev så glad när jag såg att du uppdaterat =)
    Men jag förstår - orken och glädjen måste finnas!
    Är säker på att vi "ses" någonstans snart igen och du är ju såklart så välkommen att hälsa på på min sida =)
    Stor kram
    Jannike

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är också övertygad om att vi ses igen Jannike! Har du vägarna neråt Skåne är du hjärtligt välkommen att hälsa på!! Och självklart tittar jag in på din sida fortfarande :-)

      Stor kram
      Malin

      Radera
  3. Så tråkigt att läsa att du inte tänker fortsätta med din fina blogg, men jag förstår dig. Det tar tid och det ska vara roligt, inte ett tvång!

    Hoppas vi "ses" någon gång framöver. Kikar in på fb:)

    Ha det fint!
    Kramar Suz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack söta Suz - och kul att "se" dig på FB!

      Kramar
      Malin

      Radera
  4. Åh! Vännen.

    Du är och kommer att vara saknad. Men jag förstår.

    Stor kram Jes ♥

    SvaraRadera